Studio Västsvensk Konservering
Så konserveras en kanon 
 
Konservatorn Ebba Phillips mejslar bort avlagringar på kanonröret. Foto Annika Carlsson
Så fort ett föremål, i det här fallet en gammal kanon, tas upp ur vattnet börjar förfallet. Tryggt förvarad i vatten och sediment genom århundrade har kanonröret visserligen rostat en del, träet har utsatts för bakterieangrepp och såväl havstulpaner som musslor har bosatt sig på kanonen, men allt har gått tämligen långsamt. Så snart den tagits upp ur vattnet går förfallet fort. Då gäller det att konservera och konservera väl.
 

Vid Studio Västsvensk Konservering i Göteborg konserveras just nu 1500-talskanonen som bärgades utanför Brissund på Gotland hösten 2007. Ansvarig konservator är Ebba Phillips. Konserveringen görs i följande steg:
 

 
Dokumentation
Innan konserveringen påbörjas gör man en noggrann dokumentation av föremålet. Utseende, materialslag, grad av nedbrytning analyseras och dokumenteras. Föremålet fotograferas också före konserveringen. I fallet med kanonen från Brissund görs en speciell fotoskanning som ska ligga till grund för en rekonstruktion av kanonen. 
 

 
Rengöring
Nästa moment är rengöring. Med hjälp av penslar, dentalverktyg (sådana som tandläkaren tar bort tandsten med) och vatten tar konservatorn bort havstulpaner, musslor, alger och smuts från den mjuka ekstocken. Med hammare och mejsel tar hon bort skalet av marina avlagringar och rost som täcker större delen av kanonröret.
 
 
När man fick loss en av de stora stenarna från kanonröret visade sig att det fanns rep på undersidan. Foto Ebba Phillips 
 

 
Separering
Eftersom järn och trä kräver olika konserveringsbehandling, separerar man kanonröret från trästocken. När delarna är separerade behandlas de var och en för sig och monteras ihop efter konservering. Eventuella spår efter separeringen retuscheras. 
 

 
Urlakning
Urlakning av trästocken, för att avlägsna smuts och skadliga salter som inte gått så långt in i materialet, görs i vatten. För att få bort rostig metall som gått in i träet används bland annat så kallad komplexbindare som löser upp metallerna på och binder rosten på kemisk väg. Urlakning av kanonröret görs i en basisk lösning för att avlägsna de skadliga salter som samlats i metallen efter alla år i det bräckta vattnet utanför Visby. Urlakningsbadet måste bytas kontinuerligt. 
 

 
Impregnering
Träet impregneras sedan med polyetylenglykol (PEG4000), vilket idag fortfarande är den vanligaste metoden för vattendränkt trä. Eftersom träet är relativt välbevarat behövs dock ingen hög koncentration eller omfattande inträngning. 
 

 
Dehydrering och vakuumfrystorkning
Kanonröret dehydreras, det vill säga torkas ut, i etanolbad och får sedan lufttorka. Träet kommer att vakuumfrystorkas i en fem kubikmeter stor frystork och sedan rengöras lätt från det överskott av PEG som bildats på ytan. 
 

 
Ytskyddsbehandling
Järnet ytskyddas med rostskyddsmedel och mikrokristallint, eller syntetiskt, vax. Ytskyddet läggs på med pensel och värms in i ytan med hjälp av en varmluftspistol. Träytan, däremot, behandlas inte alls efter vakuumfrystorkningen. 
 

 
Återmontering
Konserveringsarbetet beräknas ta tre år. Om något oförutsett händer, exempelvis att järnet innehåller mycket höga halter av salter, kan konserveringen ta ännu längre tid – i värsta fall mer än fem år! 
 

 
Förvaring och hantering efter konservering
Hur ett föremål förvaras efter konserveringen är minst lika viktig som konserveringen i sig. Olika material ställer olika krav på luftfuktighet, temperatur och ljusinsläpp. De främsta nedbrytningsfaktorerna är tillgång till syre och/eller fukt samt en växlande eller hög temperatur eller luftfuktighet. Generellt kan sägas att de flesta föremål bevaras bäst i en ren, torr, mörk och sval miljö. När det gäller fallet med kanonen, som består av två olika material, är det extra viktigt med en bra miljö efter konservering.
 
Heléne Johansson, redaktör
Baserat på Åtgärdsförslag Kanon från Brissund av Ebba Phillips
Tidsödande och smutsigt 
Att göra rent en kanon som legat på havsbottnen i mer än 400 år kräver tålamod. Sand och avlagringar av skal och alger blandas med rost till ett hårt skal. Och alla som känt lukten av en havsstrand vid lågvatten förstår att kanonen knappast doftar gott.  
 
- Man blir smutsig, påpekar Ebba Phillips. Och lukten sitter kvar länge...
 
 
Konservatorerna Inger Nyström Godfrey och Ebba Phillips använder klubba och mejsel för att lossa avlagringar från kanonröret. Foto Annika Carlsson
 
 
En stor sten lossas från kanonröret. Foto Annika Carlsson
 
 
Om cookies 
Om upphovsrätt


E-post: svk@vgregion.se 

Tfn: 010-441 43 44 Fax: 031 - 707 03 26
Adress: Gamlestadsvägen 2-4, B2, Vån. 4, 415 02 Göteborg