OKÄND KONSTNÄR     

  

Litografiska tryck ur ”Tjugofem Ursikter af Wenersborg, Halleberg, Trollhättan, Göteborg, Nya Elfsborgs fästning, Marstrand m m.”  Sthlm 1858.     

 

De båda bladen ingår i ett litet planschverk, en dåtida turistbroschyr från segelleden Vänersborg – Göteborg.  Sådana planschverk vände sig till dåtidens välbärgade resenärer, de första turisterna. Idén kom från England där italienska och schweiziska vyer publicerats på motsvarande sätt.     

 

När ångbåtar började komma i bruk i Sverige på 1830-talet etablerades snart reguljär trafik mellan Stockholm och Göteborg i och med att Göta kanal stod klar 1832. Till en början var det hjulångare och de användes uteslutande för persontrafik. Resan tog 4 – 5 dygn. Färden med alla dess slussar ansågs som en i hög grad märklig upplevelse.     

 

Ett flertal små handböcker gavs ut med vyer från intressanta orter längs leden. Trollhättan med dess magnifika vattenfall och slussanläggningar gav oftast störst utrymme. Men i  just detta verk gavs Vänersborg och dess omgivningar ovanligt stort utrymme.      

 

Genomgående har dessa planschverk begränsat konstnärligt värde. Det kulturhistoriska är desto större. Bladen är ganska orealistiska men äger en i sammanhanget ovanlig naiv charm.     

 

Vänersborg är som vanligt avbildat från Blåsutsidan.     

 

Nyebro vid Rånnum är däremot ett ovanligt motiv. Före brons tillkomst 1657 nyttjade man ett färjeställe vid Malöga. Den första bron brändes av retirerande svenskar vid det danska anfallet 1676. Bron återuppbyggdes men ersattes efter flera reparationer och ombyggnader av bron på bilden. Den konstruerades av ingen mindre än Kristoffer Polhem (1661 – 1751) och byggdes 1718 inför fälttåget mot Norge. Den ansågs som ett ingenjörstekniskt mästerverk och fick därför också sin plats i Dahlbergs Sueciaverk. Bron ersattes först 1931 av en stål- balksbro.